Det är budgettider inför 2020. Nu lägger de olika partierna och grupperingarna fram förslag på hur man ska finansiera sina förslag.
Med tanken på Moderaternas olika politiska utspel på satsningar inom utbildningsnämnden var jag väldigt intresserad av hur de skulle finansiera det. Blev chockad när de tillsammans med Lysekilspartiet lade fram ett förslag på 4 miljoner mindre till utbildningsnämnden än den budget socialdemokraterna stå bakom. Den budgetram som politiska ledningen lade fram kommer inte komma i närheten av att kunna genomföra de önskemål jag har. Det är tyvärr verkligheten, men att lägga 4 miljoner mindre blir ju ännu värre. Att då som Lysekilsmoderaterna lägga massa förslag på satsningar inom utbildningsnämnden och för 3 veckor sedan skrev vice ordförande i Lysekilsmoderaterna på Facebook att de ville satsa mer på utbildningsnämnden. Antingen är det lögn från vice ordförande för att vilseleda väljarna eller så är det kraftig intern kommunikationsbrist, om det inte är så att Lysekilsmoderaterna inte bryr sig om ekonomi utan bara vill vara ett populistparti.
Min inställning har alltid varit nyfikenhet på hur andra grupperingar tänker. Att tro att en enskild gruppering alltid kommer fram med de bästa lösningarna är naivt. Därför är det viktigt att lyssna på andra grupperingars idéer.
Jag har flera gånger uppmuntrat olika partier och enskilda politiker i oppositionen att vara konstruktiva och hitta bra lösningar för Lysekils kommuns bästa och inte bara vara populist och hålla på med pajkastning. Detta har inte lyckats. Därför kommer jag att fortsätta lyfta fram hur oansvarig Lysekilskartellen (lysekilspartiet, moderaterna och SD) är tills de börjar bli seriösa partier för Lysekils bästa.
Detta lär inte bli sista inlägget kring kommunens ekonomi från mig innan budgeten 2020. Att läsa Lysekilsmodeteraternas och Lysekilspartiets budgetförslag ger rätt mycket att kunna anmärka på.
Tillsammans för Lysekils kommuns bästa!
Anders C Nilsson (S)
Aktiv kommunpolitiker i Lysekil
fredag 31 maj 2019
söndag 19 maj 2019
Lagen gäller även Lysekilskartellen
Lagen gäller även Lysekilskartellen
Jag blev inte politiskt aktiv för att lägga energi på lagen. Jag blev aktiv för att förbättra samhället. Däremot tycker jag det är viktigt man följer lagen. Att under onsdag kväll ha messenger- och sms-kontakt med två olika personer, en som är mer juridiskt kunnig än mig och en jurist. Svenska lagar gäller för svenskar, invandrare och politiker osv. Att Lysekil varit oroligt ett tag men generellt lugnat ner sig beror på att flera aktörer gjort olika insatser. Där kan man rikta tack till polisen, socialförvaltningen, socialnämnden, utbildningsförvaltningen, kommunledning, Lysekilsbostäder, nattvandrare och många fler. Det är många som tillsammans gjort olika stora insatser. Men tillsammans har det gett resultat. Jag är av den åsikten att det är viktigt att jobba med förebyggande verksamhet och det är viktigt att se till att det finns meningsfull fritid. Äntligen öppnar fritidsgården igen, denna vecka. Nyligen öppnade Lysekils kommun och ABF gemensam kulturmötesplats på gamla Skandiaverken med mötesrum, replokaler osv. Lysekil kan utvecklas positivt när kommunen, ideella föreningar, polisen, företag, politiker och enskilda individer jobbar ihop. I onsdags som jag tidigare nämnde slog Lysekilskartellen till. Den består av Lysekilspartiet, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Om man på politisk nivå inte vill följa kommunallagen kan man då förvänta sig att kommunens anställda och invånare ska följa lagen? Det är ju ingen hemlighet att Lysekilskartellens ledare efter demokratiskt fattade beslut i kommunfullmäktige kört med flera överklaganden till förvaltningsrätten. Fall som det redan från början varit givet att han skulle förlora men som blivit kostnader och förseningar för Lysekils skattebetalare, till exempel nya äldreboendet i Fiskebäck. Innan dess har beslut i flera omgångar förhalats med återremisser. Att M och SD i Lysekil sitter ihop märker de flesta som går på politiska möten. De lägger gemensam motion, senast i KF förra veckan, men som de av okänd anledning tog bort. Nu i onsdags när kommunfullmäktige hade möte la Lysekilspartiet ett yrkande som bröt mot kommunallagen och hade det gått igenom hade jag sett att det blivit överklagat i förvaltningsrätten. Frågan handlade om att ge socialnämnden ansvarsfrihet eller ej. Revisorerna ansåg att hela nämnden inte skulle få. En majoritet i kommunfullmäktiges presidium ansåg att socialnämnden skulle få ansvarsfrihet pga att socialnämnden visat att man har tagit beslut som medfört förbättringar i det ekonomiska läget. I lagens mening är alla i en nämnd eller styrelse solidariskt ansvariga. Enskilda individer kan också hamna i läge där man inte får ansvarsfrihet men då ska den enskilda individen pekas ut vad den gjort fel. Jag hade accepterat om Lysekilskartellen hade röstat för inte ge hela socialnämnden ansvarsfrihet. Men då hade ju Lysekilspartiets och Sverigedemokraternas företrädare inte heller fått ansvarsfrihet. Då hittar man på ett sätt att komma ur det genom att säga deras företrädare ska få ansvarsfrihet med motivering att de tillhör ett annat parti.
Till företrädarna i Lysekilskartellen uppmanar jag Er att ändra partikulturerna så att vi alla partier följer spelreglerna och lagen så vi tillsammans hitta bra lösningar för Lysekils kommun bästa.
Jag blev inte politiskt aktiv för att lägga energi på lagen. Jag blev aktiv för att förbättra samhället. Däremot tycker jag det är viktigt man följer lagen. Att under onsdag kväll ha messenger- och sms-kontakt med två olika personer, en som är mer juridiskt kunnig än mig och en jurist. Svenska lagar gäller för svenskar, invandrare och politiker osv. Att Lysekil varit oroligt ett tag men generellt lugnat ner sig beror på att flera aktörer gjort olika insatser. Där kan man rikta tack till polisen, socialförvaltningen, socialnämnden, utbildningsförvaltningen, kommunledning, Lysekilsbostäder, nattvandrare och många fler. Det är många som tillsammans gjort olika stora insatser. Men tillsammans har det gett resultat. Jag är av den åsikten att det är viktigt att jobba med förebyggande verksamhet och det är viktigt att se till att det finns meningsfull fritid. Äntligen öppnar fritidsgården igen, denna vecka. Nyligen öppnade Lysekils kommun och ABF gemensam kulturmötesplats på gamla Skandiaverken med mötesrum, replokaler osv. Lysekil kan utvecklas positivt när kommunen, ideella föreningar, polisen, företag, politiker och enskilda individer jobbar ihop. I onsdags som jag tidigare nämnde slog Lysekilskartellen till. Den består av Lysekilspartiet, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Om man på politisk nivå inte vill följa kommunallagen kan man då förvänta sig att kommunens anställda och invånare ska följa lagen? Det är ju ingen hemlighet att Lysekilskartellens ledare efter demokratiskt fattade beslut i kommunfullmäktige kört med flera överklaganden till förvaltningsrätten. Fall som det redan från början varit givet att han skulle förlora men som blivit kostnader och förseningar för Lysekils skattebetalare, till exempel nya äldreboendet i Fiskebäck. Innan dess har beslut i flera omgångar förhalats med återremisser. Att M och SD i Lysekil sitter ihop märker de flesta som går på politiska möten. De lägger gemensam motion, senast i KF förra veckan, men som de av okänd anledning tog bort. Nu i onsdags när kommunfullmäktige hade möte la Lysekilspartiet ett yrkande som bröt mot kommunallagen och hade det gått igenom hade jag sett att det blivit överklagat i förvaltningsrätten. Frågan handlade om att ge socialnämnden ansvarsfrihet eller ej. Revisorerna ansåg att hela nämnden inte skulle få. En majoritet i kommunfullmäktiges presidium ansåg att socialnämnden skulle få ansvarsfrihet pga att socialnämnden visat att man har tagit beslut som medfört förbättringar i det ekonomiska läget. I lagens mening är alla i en nämnd eller styrelse solidariskt ansvariga. Enskilda individer kan också hamna i läge där man inte får ansvarsfrihet men då ska den enskilda individen pekas ut vad den gjort fel. Jag hade accepterat om Lysekilskartellen hade röstat för inte ge hela socialnämnden ansvarsfrihet. Men då hade ju Lysekilspartiets och Sverigedemokraternas företrädare inte heller fått ansvarsfrihet. Då hittar man på ett sätt att komma ur det genom att säga deras företrädare ska få ansvarsfrihet med motivering att de tillhör ett annat parti.
Till företrädarna i Lysekilskartellen uppmanar jag Er att ändra partikulturerna så att vi alla partier följer spelreglerna och lagen så vi tillsammans hitta bra lösningar för Lysekils kommun bästa.
onsdag 15 maj 2019
Skicka Lysekilsmoderaterna till lyxfällan!
Skicka Lysekilsmoderaterna till lyxfällan!
Som politiker har man ofta önskemål om olika satsningar som man vill genomföra. Att man inte alltid kan få igenom ens idéer bygger oftast i kommunen som i privatekonomin på att resurserna inte är obegränsade.
Utgår man från den befintliga ekonomin så kan det bli oförändrat, mindre eller mer pengar att fördela till verksamheten.
Utgår man från att ekonomin är oförändrad så för att göra satsningar måste man välja bort andra verksamheter. Att välja bort andra verksamheter eller minska pengarna är inte lätt, utan oftast berörs personer som jobbar i det negativt eller de som använder verksamheten.
Det kan vara vara att man tvingas ha större barnomsorggrupper som påverkar både barnens, personalens och föräldrarnas oro.
Att ha önskemål om olika satsningar är inte svårt. Jag har mängder av idéer inom utbildningsnämnden, men för att kunna genomföra alla idéer kommer utbildningsnämnden behöva utökad budget på mer än 30 miljoner. Alternativt, ta bort eller kraftigt minska befintliga verksamheter.
Lyxfällan-Moderaterna i Lysekil var de i slutspurten av valrörelsen som pumpade ut flest vallöften om vad de ville göra. Efter valrörelsen har de fortsatt med flera utspel på önskade satsningar som kostar pengar.
Ännu så länge har jag inte sett några förslag på hur man ska minska kostnaderna från Lyxfällan-Moderaterna i Lysekil. Då har till och med kommunistpartiet varit mer seriösa i att de förklarar hur de vill finansiera satsningar - genom att de vill ha mer pengar från staten.
När jag läst olika jämförelsesiffror hittar jag inte underlag som säger att M vill ge mer pengar till kommunerna än mitt parti Socialdemokraterna.
Utan det är lättare gjort att hitta mer underlag på tvärtom. Är moderaterna konsekventa borde de istället för budgivning i kostnadsökningar komma med budgivning i kostnadsminskningar.
Följer man olika rapporter så för att behålla befintlig välfärd måste kommunerna få utökat ekonomiskt stöd från staten. Något som mitt parti centralt har sagt att de anser, att kommunerna och landstingen behöver mer pengar. Men frågan är, kommer den mängden som önskas när man sen i januari tvingas kompromissa med borgerliga partier i riksdagen om vårbudgeten.
Lysekilsmoderaterna har varit tydliga med att man inte gillar att Socialnämnden går minus. Men vilka åtgärder de vill göra för minska underskottet har de inte varit lika tydliga med. Förslag på att lägga ner socialnämnden och lägga det under kommunstyrelsen löser ju inte ekonomin, utan beslut med konsekvenser man måste ta ändå.
Moderaterna slår nu hårt för lag och ordning.
Detta verka inte gälla dem själva.
Utöver att politiker har att rätta sig efter ekonomiska spelregler så finns även kommunallagen.
Detta har moderaternas ledande politiker, ordförande och vice ordförande, glömt fastän de vid fler tillfällen fått tillsägelse.
I kommunallagen kan bara ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige skriva motioner och ställa interpellationer. Där har Lysekilsmoderaterna ledande företrädare gjort utspel i Lysekilsposten. Förra mandatperioden gjorde moderaternas ordförande utspel i Lysekilsposten om han ställt en interpellation (fråga) till kommunalrådet. Förstasida i tidningen! Problem? Kommunalrådet fick aldrig frågan och inte registratorn heller. Problem 2: personen var varken ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige och kunde inte ställa frågan.
Nu fortsätter Lysekilsmoderaterna med utspel via vice ordförande där han via Facebook tillsammans med en annan moderat skrivit en motion med förslag på satsningar. Problemet är ingen av dessa två är varken ordinarie eller ersättare i kommunfullmäktige.
Mitt förslag till Lysekilsmoderaterna är dyk upp när kommunens tjänstepersoner anordnar en ekonomiutbildning för kommunpolitiker. Få gjorde det.
Ett annat tips är använd partistödet som de får av Lysekils skattebetalare för intern fortbildning i hur en kommun styrs.
Börja finansera era förslag så kan man ha en bra diskussion om vilka förslag som är bäst.
Anders C Nilsson (S)
Kommunpolitiskt aktiv i Lysekil
Som politiker har man ofta önskemål om olika satsningar som man vill genomföra. Att man inte alltid kan få igenom ens idéer bygger oftast i kommunen som i privatekonomin på att resurserna inte är obegränsade.
Utgår man från den befintliga ekonomin så kan det bli oförändrat, mindre eller mer pengar att fördela till verksamheten.
Utgår man från att ekonomin är oförändrad så för att göra satsningar måste man välja bort andra verksamheter. Att välja bort andra verksamheter eller minska pengarna är inte lätt, utan oftast berörs personer som jobbar i det negativt eller de som använder verksamheten.
Det kan vara vara att man tvingas ha större barnomsorggrupper som påverkar både barnens, personalens och föräldrarnas oro.
Att ha önskemål om olika satsningar är inte svårt. Jag har mängder av idéer inom utbildningsnämnden, men för att kunna genomföra alla idéer kommer utbildningsnämnden behöva utökad budget på mer än 30 miljoner. Alternativt, ta bort eller kraftigt minska befintliga verksamheter.
Lyxfällan-Moderaterna i Lysekil var de i slutspurten av valrörelsen som pumpade ut flest vallöften om vad de ville göra. Efter valrörelsen har de fortsatt med flera utspel på önskade satsningar som kostar pengar.
Ännu så länge har jag inte sett några förslag på hur man ska minska kostnaderna från Lyxfällan-Moderaterna i Lysekil. Då har till och med kommunistpartiet varit mer seriösa i att de förklarar hur de vill finansiera satsningar - genom att de vill ha mer pengar från staten.
När jag läst olika jämförelsesiffror hittar jag inte underlag som säger att M vill ge mer pengar till kommunerna än mitt parti Socialdemokraterna.
Utan det är lättare gjort att hitta mer underlag på tvärtom. Är moderaterna konsekventa borde de istället för budgivning i kostnadsökningar komma med budgivning i kostnadsminskningar.
Följer man olika rapporter så för att behålla befintlig välfärd måste kommunerna få utökat ekonomiskt stöd från staten. Något som mitt parti centralt har sagt att de anser, att kommunerna och landstingen behöver mer pengar. Men frågan är, kommer den mängden som önskas när man sen i januari tvingas kompromissa med borgerliga partier i riksdagen om vårbudgeten.
Lysekilsmoderaterna har varit tydliga med att man inte gillar att Socialnämnden går minus. Men vilka åtgärder de vill göra för minska underskottet har de inte varit lika tydliga med. Förslag på att lägga ner socialnämnden och lägga det under kommunstyrelsen löser ju inte ekonomin, utan beslut med konsekvenser man måste ta ändå.
Moderaterna slår nu hårt för lag och ordning.
Detta verka inte gälla dem själva.
Utöver att politiker har att rätta sig efter ekonomiska spelregler så finns även kommunallagen.
Detta har moderaternas ledande politiker, ordförande och vice ordförande, glömt fastän de vid fler tillfällen fått tillsägelse.
I kommunallagen kan bara ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige skriva motioner och ställa interpellationer. Där har Lysekilsmoderaterna ledande företrädare gjort utspel i Lysekilsposten. Förra mandatperioden gjorde moderaternas ordförande utspel i Lysekilsposten om han ställt en interpellation (fråga) till kommunalrådet. Förstasida i tidningen! Problem? Kommunalrådet fick aldrig frågan och inte registratorn heller. Problem 2: personen var varken ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige och kunde inte ställa frågan.
Nu fortsätter Lysekilsmoderaterna med utspel via vice ordförande där han via Facebook tillsammans med en annan moderat skrivit en motion med förslag på satsningar. Problemet är ingen av dessa två är varken ordinarie eller ersättare i kommunfullmäktige.
Mitt förslag till Lysekilsmoderaterna är dyk upp när kommunens tjänstepersoner anordnar en ekonomiutbildning för kommunpolitiker. Få gjorde det.
Ett annat tips är använd partistödet som de får av Lysekils skattebetalare för intern fortbildning i hur en kommun styrs.
Börja finansera era förslag så kan man ha en bra diskussion om vilka förslag som är bäst.
Anders C Nilsson (S)
Kommunpolitiskt aktiv i Lysekil
torsdag 28 juni 2018
För (S) är facklig samverkan en viktig del av vårt politiska arbete
Till att börja med, "politik är vilja att förändra", ett klassiskt citat av Olof Palme.
Socialdemokraterna grundades en gång i tiden av fackrörelsen för att kunna påverka medlemmarnas vardag på och utanför arbetet. Det är inget som vi Socialdemokrater i Lysekil ”skäms” för. Utspel från ordförande i Moderaterna i Lysekil tidigare och nu senast i kommunfullmäktige från Lysekilspartiets kommunalrådskandidat Ronald Rombrant har kritiserat att vi lyssnar på ett fackförbund.
För socialdemokraterna är facklig-politisk samverkan en viktigt del i vårt arbete. Av partiets styrelse i Lysekil har samtliga facklig bakgrund. Alla har inte bakgrund i LO förbund eller är aktiva nu. Däremot vet alla om vilka kunskaper de fackliga företrädarna sitter på. I en styrelse är man inte alltid överens, utan man kämpar för olika saker. Därför är det inget problem med att folk också är företrädare för andra organisationer.
Utöver en styrelse med fackligt aktiv bakgrund bedriver S i Lysekil sen tre år sedan en facklig-politisk samverkan där vi bjuder in fackförbund för dialog, i syfte att S ska fånga upp olika synpunkter.
En del frågor har vi tagit med oss och drivit vidare, med en del andra har vi inte gjort det ännu. Utskottet har varit en del i framtagandet av S Lysekils valmanifest och frågor som S drivit i kommunens budgetarbete.
Utöver möten så finns en dialog mellan partiet och fackförbunden om vad som är på gång. Fackliga utskottets medlemmar behöver inte vara medlemmar i partiet utan företräder sina fackförbund, vilka är: Kommunal, IF Metall, Byggnads, Fastighet, Transport, Lärarförbundet, Vision och GS-facket.
Anders C Nilsson
Facklig ledare i socialdemokraterna Lyseki
Socialdemokraterna grundades en gång i tiden av fackrörelsen för att kunna påverka medlemmarnas vardag på och utanför arbetet. Det är inget som vi Socialdemokrater i Lysekil ”skäms” för. Utspel från ordförande i Moderaterna i Lysekil tidigare och nu senast i kommunfullmäktige från Lysekilspartiets kommunalrådskandidat Ronald Rombrant har kritiserat att vi lyssnar på ett fackförbund.
För socialdemokraterna är facklig-politisk samverkan en viktigt del i vårt arbete. Av partiets styrelse i Lysekil har samtliga facklig bakgrund. Alla har inte bakgrund i LO förbund eller är aktiva nu. Däremot vet alla om vilka kunskaper de fackliga företrädarna sitter på. I en styrelse är man inte alltid överens, utan man kämpar för olika saker. Därför är det inget problem med att folk också är företrädare för andra organisationer.
Utöver en styrelse med fackligt aktiv bakgrund bedriver S i Lysekil sen tre år sedan en facklig-politisk samverkan där vi bjuder in fackförbund för dialog, i syfte att S ska fånga upp olika synpunkter.
En del frågor har vi tagit med oss och drivit vidare, med en del andra har vi inte gjort det ännu. Utskottet har varit en del i framtagandet av S Lysekils valmanifest och frågor som S drivit i kommunens budgetarbete.
Utöver möten så finns en dialog mellan partiet och fackförbunden om vad som är på gång. Fackliga utskottets medlemmar behöver inte vara medlemmar i partiet utan företräder sina fackförbund, vilka är: Kommunal, IF Metall, Byggnads, Fastighet, Transport, Lärarförbundet, Vision och GS-facket.
Anders C Nilsson
Facklig ledare i socialdemokraterna Lyseki
torsdag 21 juni 2018
Inga stora skillnader i budgeten om man tro LP?
Vill här ge min bild av hur kommunens budget skillnader mellan Lysekilspartitet och socialdemokraterna ihop med Liberalernas budgetförslag som gick igenom tackvare stöd av Vänsterpartiet, KD men även slut stöd av M. De två LP (Lysekilspartiet och Lysekilsposten) förmedla ut liten skillnad. Något jag icke delar.
Titta vi på det ekonomiska överskottet mellan alternativen är de litet. För mig är en budget mer än bara siffror. Som regionpolitiker har jag haft möjlighet att få kontakter och jämföra med andra kommuner hur situationen ser ut. I de flesta kommuner går Socialnämnden regelbundet minus mot budget. De kommer socialnämnden göra i Lysekil 2018 och troligen 2019. Det bero på den typen av verksamhet där verksamhet svår att planera. Ett familje ärenden kan göra nämnden går från prognos på plus till minus. De finns verksamheter i alla nämnd områden som gärna vill ha en eller fler kollegor och få de möjlighet så anställs gärna fler. Att ge verksamheten mer pengar löser inte hanteringen av oväntade utgifter, utan kommunen måste ha en buffert att hantera det. Lysekilspartiet vill tillskjuta mer pengar till socialförvaltningen/nämnden till verksamhet som jag tolka de ingen extra buffert inom Socialnämnden. Detta innerbär att varken med socialdemokraterna eller Lysekilspartiet budget förslag ha man någon större utrymme att hantera oväntade budgeterade utgifter.
Går en kommun minus har kommunen 3 år på sig att ta ikapp hela underskottet. De kan låta långtid men de är inte lätt i verkligheten och därför måste de finnas buffert i kommunens budget för inte få en ryckig verksamhet. Så du ena året få öka elevgrupperna och slå ihop klasser för hålla ekonomin för året där på slå i sär grupperna för bilda mindre grupper. Sen år tre igen slå i särgrupperna för skapa större grupper. Detta inte bra för verksamheterna. Lysekilspartiet ge mer pengar till socialnämnden men inte i de siffror som man kan tolka. All verksamhet får 0,9% nedskärning inklusive socialnämnden som gör man ta 7 miljoner från verksamheterna. Efter de fördela de ut pengarna till verksamheter.
Den stora budget skillnaden utöver socialnämnden är kommunstyrelsen. Utöver de få 0,9% i nedskärningar som ge 1.3 miljoner, plocka de kommunstyrelsen centrala 2 miljoner till utvecklingsområde som finansera olika tillfälliga satsningar och insatser som kan behövas göra under ett år där inte allt är planerat. En vistmål buffertkonto. Utöver de skulle man ta 3 miljoner från frivilliga avgifter och taxor hur de skulle få ihop de pengarna fick jag inget vettigt svar på Kommunfullmäktige. I Lysekilspartiet budget ha man här nu plockat 6,3 miljoner utan riktigt veta vad man ta de från. Kolla man kommunstyrelsen verksamhet områden är de mycket verksamhet som gå ut på stödja andra nämnder verksamhet. De kan ju höja internhyran eller städ och kost kostnaden till nämnderna så att utbildningsnämnden och socialnämnden så att dessa nämnder få skära mer i verksamheten för finansera intern flyttade av kostnaden. Hur de ska få ihop detta vet jag inte. Då har jag seriös försökt förstå. Som jag ser det leder de till att kommunstyrelsen bara kommer gå minus och deras buffert för sätta in åtgärder för hjälpa övriga nämnder och bolag försvinner. Samt de vill pausa arbetet med utvecklingsområden. De skriver motioner och ta politiska poäng om bilavgifter inte borde finnas delar av året samtidigt som de lägger förslag på avgifter och taxor ska höjas med 3 miljoner. De rimmar inte riktigt i min väld.
De skriver motion om sommarjobb (feriejobb), men ta bort pengarna som finansera sommarjobben samt skär på AME som jobbar mot de som är arbetslösa. Om man vill ha sommarjobbare så få man ju finansera det också och inte bara gå ut i Lysekilsposten och ta politiska poäng.
En annan fråga kring hur man ta ekonomi på allvar eller ej. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat flytta till nästa år verksamhet från kommunstyrelsen till byggnadsnämnden som exempel ansvaret för kosten, fastigheter mm. De kan man ha olika åsikter om. De säger jag inget om. Jag personligen har drivit den förändringen så kommunstyrelsen kan fokusera på deras huvuduppgifter. Problem med att vara byggnadsnämnden och godkänner förändringar av mark och fastigheter är ju när nämnden ska av sig själv fråga om kommunens egen fastighet får ändras i innehåll. De blir lite jäv. Därför har man infört en jävsnämnd som hantera frågor som rör kommunens egna fastighet mm. Den räknas vara inne 3-4 gånger per år och kosta runt 10 000 har tjänstemän beräknas till. Lysekilspartiet är emot flytten av verksamhet från kommunstyrelsen till byggnadsnämnden och bilda samhällsbyggnadsnämnden och jävsnämnden. Att slippa göra denna förändring påstå de spara 1 miljon samt de vill ha 6 mindre politiker i byggnadsnämnden. Hur de få ihop den summan fattar ej jag heller. Fick inget svar på kommunfullmäktige heller. En politiker får för ett möte två olika typer av ersättningar eventuell förlorade arbetsförtjänst, resekostnaden till mötet samt ett mötes arvode. Som basera på om de är över eller under 4 timmar. Kan inte mötesarvodet i huvudet. Men för räkna möten är över 4 timmar och vi avrunda arvodet uppåt för lättare att räkna bli 1000kr. Sen räkna vi alla 6 personer ha hyfsad lön och få förlorad arbetsförtjänst täckning på 3000kr per tillfälle. Alltså varje individ kosta då 4000kr alltså 24 000kr per mötestillfälle. Byggnadsnämnden har i år 8 möten så om vi gångar 8x24 000= 192 000. Möteshandlingar går digitalt. Så när jag ta i få jag kostnaden till 0,2 miljoner och inte ens i närheten av 1 miljon. Kolla vi de som är kommunpolitiker är de ofta pensionär som inte ha någon förlorade arbetsförtjänst eller personer som jobba med lågavlönade yrken och ha möjlighet att komma i loss från jobbet för gå på möte.
Ett argument va mindre tid för tjänstemän att föredra ärenden och på det sättet minska kostnaden. Det argument köper jag ej. De ta ju lika mycket tid för tjänstemän föredra de på kommunstyrelsen idag som om de gör de i en samhällsbyggnadsnämnd.
Så med Lysekilspartiet budget så skulle både socialnämnden och kommunstyrelsen efter 2019 gå minus. Med socialdemokraterna budget riskera bara socialnämnden.
Vad S vill med sin budget är tidigare känt. Men lite upprepning 4,2 miljoner till förebyggande verksamhet samt införa barnomsorg på obekväm arbetstid. 5 miljoner till socialnämnden. Införa heltider i kommunen och öka samarbete med idéburna sektorn som studieförbund, kyrkor och idrottsföreningar mm.
Titta vi på det ekonomiska överskottet mellan alternativen är de litet. För mig är en budget mer än bara siffror. Som regionpolitiker har jag haft möjlighet att få kontakter och jämföra med andra kommuner hur situationen ser ut. I de flesta kommuner går Socialnämnden regelbundet minus mot budget. De kommer socialnämnden göra i Lysekil 2018 och troligen 2019. Det bero på den typen av verksamhet där verksamhet svår att planera. Ett familje ärenden kan göra nämnden går från prognos på plus till minus. De finns verksamheter i alla nämnd områden som gärna vill ha en eller fler kollegor och få de möjlighet så anställs gärna fler. Att ge verksamheten mer pengar löser inte hanteringen av oväntade utgifter, utan kommunen måste ha en buffert att hantera det. Lysekilspartiet vill tillskjuta mer pengar till socialförvaltningen/nämnden till verksamhet som jag tolka de ingen extra buffert inom Socialnämnden. Detta innerbär att varken med socialdemokraterna eller Lysekilspartiet budget förslag ha man någon större utrymme att hantera oväntade budgeterade utgifter.
Går en kommun minus har kommunen 3 år på sig att ta ikapp hela underskottet. De kan låta långtid men de är inte lätt i verkligheten och därför måste de finnas buffert i kommunens budget för inte få en ryckig verksamhet. Så du ena året få öka elevgrupperna och slå ihop klasser för hålla ekonomin för året där på slå i sär grupperna för bilda mindre grupper. Sen år tre igen slå i särgrupperna för skapa större grupper. Detta inte bra för verksamheterna. Lysekilspartiet ge mer pengar till socialnämnden men inte i de siffror som man kan tolka. All verksamhet får 0,9% nedskärning inklusive socialnämnden som gör man ta 7 miljoner från verksamheterna. Efter de fördela de ut pengarna till verksamheter.
Den stora budget skillnaden utöver socialnämnden är kommunstyrelsen. Utöver de få 0,9% i nedskärningar som ge 1.3 miljoner, plocka de kommunstyrelsen centrala 2 miljoner till utvecklingsområde som finansera olika tillfälliga satsningar och insatser som kan behövas göra under ett år där inte allt är planerat. En vistmål buffertkonto. Utöver de skulle man ta 3 miljoner från frivilliga avgifter och taxor hur de skulle få ihop de pengarna fick jag inget vettigt svar på Kommunfullmäktige. I Lysekilspartiet budget ha man här nu plockat 6,3 miljoner utan riktigt veta vad man ta de från. Kolla man kommunstyrelsen verksamhet områden är de mycket verksamhet som gå ut på stödja andra nämnder verksamhet. De kan ju höja internhyran eller städ och kost kostnaden till nämnderna så att utbildningsnämnden och socialnämnden så att dessa nämnder få skära mer i verksamheten för finansera intern flyttade av kostnaden. Hur de ska få ihop detta vet jag inte. Då har jag seriös försökt förstå. Som jag ser det leder de till att kommunstyrelsen bara kommer gå minus och deras buffert för sätta in åtgärder för hjälpa övriga nämnder och bolag försvinner. Samt de vill pausa arbetet med utvecklingsområden. De skriver motioner och ta politiska poäng om bilavgifter inte borde finnas delar av året samtidigt som de lägger förslag på avgifter och taxor ska höjas med 3 miljoner. De rimmar inte riktigt i min väld.
De skriver motion om sommarjobb (feriejobb), men ta bort pengarna som finansera sommarjobben samt skär på AME som jobbar mot de som är arbetslösa. Om man vill ha sommarjobbare så få man ju finansera det också och inte bara gå ut i Lysekilsposten och ta politiska poäng.
En annan fråga kring hur man ta ekonomi på allvar eller ej. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat flytta till nästa år verksamhet från kommunstyrelsen till byggnadsnämnden som exempel ansvaret för kosten, fastigheter mm. De kan man ha olika åsikter om. De säger jag inget om. Jag personligen har drivit den förändringen så kommunstyrelsen kan fokusera på deras huvuduppgifter. Problem med att vara byggnadsnämnden och godkänner förändringar av mark och fastigheter är ju när nämnden ska av sig själv fråga om kommunens egen fastighet får ändras i innehåll. De blir lite jäv. Därför har man infört en jävsnämnd som hantera frågor som rör kommunens egna fastighet mm. Den räknas vara inne 3-4 gånger per år och kosta runt 10 000 har tjänstemän beräknas till. Lysekilspartiet är emot flytten av verksamhet från kommunstyrelsen till byggnadsnämnden och bilda samhällsbyggnadsnämnden och jävsnämnden. Att slippa göra denna förändring påstå de spara 1 miljon samt de vill ha 6 mindre politiker i byggnadsnämnden. Hur de få ihop den summan fattar ej jag heller. Fick inget svar på kommunfullmäktige heller. En politiker får för ett möte två olika typer av ersättningar eventuell förlorade arbetsförtjänst, resekostnaden till mötet samt ett mötes arvode. Som basera på om de är över eller under 4 timmar. Kan inte mötesarvodet i huvudet. Men för räkna möten är över 4 timmar och vi avrunda arvodet uppåt för lättare att räkna bli 1000kr. Sen räkna vi alla 6 personer ha hyfsad lön och få förlorad arbetsförtjänst täckning på 3000kr per tillfälle. Alltså varje individ kosta då 4000kr alltså 24 000kr per mötestillfälle. Byggnadsnämnden har i år 8 möten så om vi gångar 8x24 000= 192 000. Möteshandlingar går digitalt. Så när jag ta i få jag kostnaden till 0,2 miljoner och inte ens i närheten av 1 miljon. Kolla vi de som är kommunpolitiker är de ofta pensionär som inte ha någon förlorade arbetsförtjänst eller personer som jobba med lågavlönade yrken och ha möjlighet att komma i loss från jobbet för gå på möte.
Ett argument va mindre tid för tjänstemän att föredra ärenden och på det sättet minska kostnaden. Det argument köper jag ej. De ta ju lika mycket tid för tjänstemän föredra de på kommunstyrelsen idag som om de gör de i en samhällsbyggnadsnämnd.
Så med Lysekilspartiet budget så skulle både socialnämnden och kommunstyrelsen efter 2019 gå minus. Med socialdemokraterna budget riskera bara socialnämnden.
Vad S vill med sin budget är tidigare känt. Men lite upprepning 4,2 miljoner till förebyggande verksamhet samt införa barnomsorg på obekväm arbetstid. 5 miljoner till socialnämnden. Införa heltider i kommunen och öka samarbete med idéburna sektorn som studieförbund, kyrkor och idrottsföreningar mm.
söndag 17 juni 2018
Därför är jag politiskt aktiv
Ska med detta inlägget förklara varför jag är politiskt aktiv och varför jag ibland fundera om de är värt det.
Men förstå varför man är blev aktiv och var en bakomliggande orsak till jag blev aktiv och vad jag gjorde innan.
3 november 1992 behandlade dåvarande skolstyrelsen (nuvarande utbildningsnämnden) en skrivelse från mina föräldrar att kommunen inte erbjud taltränings hjälp för barn som började skolan. Något de ansåg var fel. Innan hade jag gått en av Sveriges första förskolor (dagis på den tiden) som var inriktad på talsvårigheter.
Min talsvårigheterna och min dyslexi har stor del format mig till den jag är samt ett intresse för olika sporter som jag utövade fram till 2002, då jag istället börja med politik. Efterhållit på med fotboll, short-track, innebandy, handboll, ishockey och segling. Gensam för dessa är jag tacksam att jag haft möjlighet att testa på dessa sporter och samtliga varit talanglös. Via sporten fick man inte bara uppleva matcher utan gemskapen runt om. Bägge mina föräldrar och min bror har agerat sig aktiv runt sporter antingen som kassör, ledare, tränare eller domare. Något som för mig känt mig givet man själv skall göra för bjuda tillbaka för alla vuxna som gjorde de möjligt för mig att vara sportsligt aktiv.
Ännu har jag inte valt att bli hjälpa till inom någon idrottsförening. Där emot följer jag flera lokala föreningar hur de går för dem. Är stolt över har flera av mina kusiner som gör jätte insatt för hålla upp föreningsliv i flera olika sporter.
Ställer mig ibland frågan vad har jag tillfört föreningslivet via min politiska aktivitet. Svaret blir olika till mig själv beroende på mitt humör.
Har sen början i politiken fokusera på två frågor "en meningsfullt fritid för barn och ungdomar" och "en skola för inkludering", sen har med år fler frågor kommit upp som tjänster som personal kan leva på, boende frågan osv.
Men vad menar jag med "meningsfullt fritid för barn och unga" och "en skola för inkludering". Om vi börja med de första så när jag gick på gymnasiet ansåg jag de fanns alldeles för lite att göra efter skolan att göra. Idag är de 14 år sedan jag gick ur gymnasiet och ställt mig frågan var har gjort åt det? Och när slutar man vara ungdom? Räknas 33 år som ungdom? Iallafall inte i riksförbund riktlinje. Har lagt energi på fritidsgård frågan, följa föreningarna blivit aktiv i studieförbundet ABF som just nu jobba för en stor musik satsning i Lysekil. Som jag snart hoppas går i hamn. Lite energi lagt mot Folket hus med.
"En skola för inkludering" handlar mycket av mina egna erfarenheter med dyslexi, talsvårigheter och utsatt för mobbing. Under högstadiet erbjöd skolan mig att ha en bärbar data som hjälp i skolarbetet. Att man som dyslektiker känner sig dom i huvudet i skolan vill man ju inte hela skolan skulle veta. Jag ville som knappt ensam elev på skolan springa runt med bärbar dator och visa för hela skolan hur döm man va. Grammatik nördar kommer kommer nog gå i taket av denna text. La väldig mycket tid på engelskan men klarade aldrig av få godkänt på högstadiet. Fastän skolan gjorde extra insatser mot mig. Föräldrarna skickade mig på två sommarlov i rad i några veckor till England på språkresa. Mamma gjorde så gott hon kunde med hjälpa mig med skolarbete. Ändå lyckades inte jag med godkänt i engelskan på högstadiet men på gymnasiet lyckades jag med minsta marginal. Min svenska började gå framåt när jag på gymnasiet fick hjälp av specialpedagog i Gunilla Dahlqvist som gav mig knep i hur jag skulle tänka när jag skriver och läser. Detta har format mig att jag mig att jag tycker skolan har ett ansvar i se till läxhjälp finns, personal som kan hjälpa elever hittar nycklar i att förstå hur man ska tänka när man skriver, läser eller räkna matte. Även stå för att de viktigt att skolan ha digitala hjälpmedel som alla elever kan använda samtidigt så ingen hängs ut.
1-1 satsningen (en data eller läsplatta till varje elev) när de infördes i grundskolan i Lysekil var inte alla politiker helt för den satsningen från början och där har jag tagit strid.
När nämnden 2013 skulle ta beslut om nedskärningar inom verksamheten inför 2014 var de nära att tjänsten som jobbar med barn och unga talsvårigheter skulle bort. Fanns flera som föreslog den tjänsten skulle bort och tyckte vi politiker skulle acceptera det för att skydda andra verksamheter. Något jag var tydlig med att jag inte klara av att ta bort den tjänsten. Jag vet hur illa man mår när man märker folk inte hör vad man säger och olika effekter som blir av de med utanförskap och mobbing. Inte en ända lärare eller förälder eller invånare hörde av sig under 2013 för argumentera tjänsten skulle kvar. Jag var riktigt besviken på att ingen hörde av sig om det men andra områden hörde folk av sig. Hade inte jag suttit i nämnden och varit gruppledare för S så är jag övertygad att tjänsten hade försvunnit.
Som man kanske märkt i texten så till och från fundera jag på hur mycket av ens politiska åsikter har man fått gehör för eller skulle man på något annat sätt lägga energin på för påverka de frågor. Ännu är politiken den arenan där jag mest kan påverka utvecklingen för de frågor jag brinner för.
Sen finns de andra frågor som man ibland fundera om det är värt det. Att enskilda individer kan bli missnöjda med beslut man ta och utrycker sig på ett olämpligt sätt kan jag ta. Men när media vinklar artiklar på ett felaktigt sätt och utlämnar delar av information för få rubriker och man hängs ut och framstå som en idiot, detta gilla jag ej. Har efter en krönika i en tidningen som konsekvenser hände mig saker efteråt och tvingades mig för 4 år sedan vara i kontakt med polisen och kommunens säkerhetsanordare för diskutera min egen säkerhet.
Är de värt att bli uthängd av media när de utlämnar information till invånarna bara för att kunna vinklar artiklarna negativ.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Men förstå varför man är blev aktiv och var en bakomliggande orsak till jag blev aktiv och vad jag gjorde innan.
3 november 1992 behandlade dåvarande skolstyrelsen (nuvarande utbildningsnämnden) en skrivelse från mina föräldrar att kommunen inte erbjud taltränings hjälp för barn som började skolan. Något de ansåg var fel. Innan hade jag gått en av Sveriges första förskolor (dagis på den tiden) som var inriktad på talsvårigheter.
Min talsvårigheterna och min dyslexi har stor del format mig till den jag är samt ett intresse för olika sporter som jag utövade fram till 2002, då jag istället börja med politik. Efterhållit på med fotboll, short-track, innebandy, handboll, ishockey och segling. Gensam för dessa är jag tacksam att jag haft möjlighet att testa på dessa sporter och samtliga varit talanglös. Via sporten fick man inte bara uppleva matcher utan gemskapen runt om. Bägge mina föräldrar och min bror har agerat sig aktiv runt sporter antingen som kassör, ledare, tränare eller domare. Något som för mig känt mig givet man själv skall göra för bjuda tillbaka för alla vuxna som gjorde de möjligt för mig att vara sportsligt aktiv.
Ännu har jag inte valt att bli hjälpa till inom någon idrottsförening. Där emot följer jag flera lokala föreningar hur de går för dem. Är stolt över har flera av mina kusiner som gör jätte insatt för hålla upp föreningsliv i flera olika sporter.
Ställer mig ibland frågan vad har jag tillfört föreningslivet via min politiska aktivitet. Svaret blir olika till mig själv beroende på mitt humör.
Har sen början i politiken fokusera på två frågor "en meningsfullt fritid för barn och ungdomar" och "en skola för inkludering", sen har med år fler frågor kommit upp som tjänster som personal kan leva på, boende frågan osv.
Men vad menar jag med "meningsfullt fritid för barn och unga" och "en skola för inkludering". Om vi börja med de första så när jag gick på gymnasiet ansåg jag de fanns alldeles för lite att göra efter skolan att göra. Idag är de 14 år sedan jag gick ur gymnasiet och ställt mig frågan var har gjort åt det? Och när slutar man vara ungdom? Räknas 33 år som ungdom? Iallafall inte i riksförbund riktlinje. Har lagt energi på fritidsgård frågan, följa föreningarna blivit aktiv i studieförbundet ABF som just nu jobba för en stor musik satsning i Lysekil. Som jag snart hoppas går i hamn. Lite energi lagt mot Folket hus med.
"En skola för inkludering" handlar mycket av mina egna erfarenheter med dyslexi, talsvårigheter och utsatt för mobbing. Under högstadiet erbjöd skolan mig att ha en bärbar data som hjälp i skolarbetet. Att man som dyslektiker känner sig dom i huvudet i skolan vill man ju inte hela skolan skulle veta. Jag ville som knappt ensam elev på skolan springa runt med bärbar dator och visa för hela skolan hur döm man va. Grammatik nördar kommer kommer nog gå i taket av denna text. La väldig mycket tid på engelskan men klarade aldrig av få godkänt på högstadiet. Fastän skolan gjorde extra insatser mot mig. Föräldrarna skickade mig på två sommarlov i rad i några veckor till England på språkresa. Mamma gjorde så gott hon kunde med hjälpa mig med skolarbete. Ändå lyckades inte jag med godkänt i engelskan på högstadiet men på gymnasiet lyckades jag med minsta marginal. Min svenska började gå framåt när jag på gymnasiet fick hjälp av specialpedagog i Gunilla Dahlqvist som gav mig knep i hur jag skulle tänka när jag skriver och läser. Detta har format mig att jag mig att jag tycker skolan har ett ansvar i se till läxhjälp finns, personal som kan hjälpa elever hittar nycklar i att förstå hur man ska tänka när man skriver, läser eller räkna matte. Även stå för att de viktigt att skolan ha digitala hjälpmedel som alla elever kan använda samtidigt så ingen hängs ut.
1-1 satsningen (en data eller läsplatta till varje elev) när de infördes i grundskolan i Lysekil var inte alla politiker helt för den satsningen från början och där har jag tagit strid.
När nämnden 2013 skulle ta beslut om nedskärningar inom verksamheten inför 2014 var de nära att tjänsten som jobbar med barn och unga talsvårigheter skulle bort. Fanns flera som föreslog den tjänsten skulle bort och tyckte vi politiker skulle acceptera det för att skydda andra verksamheter. Något jag var tydlig med att jag inte klara av att ta bort den tjänsten. Jag vet hur illa man mår när man märker folk inte hör vad man säger och olika effekter som blir av de med utanförskap och mobbing. Inte en ända lärare eller förälder eller invånare hörde av sig under 2013 för argumentera tjänsten skulle kvar. Jag var riktigt besviken på att ingen hörde av sig om det men andra områden hörde folk av sig. Hade inte jag suttit i nämnden och varit gruppledare för S så är jag övertygad att tjänsten hade försvunnit.
Som man kanske märkt i texten så till och från fundera jag på hur mycket av ens politiska åsikter har man fått gehör för eller skulle man på något annat sätt lägga energin på för påverka de frågor. Ännu är politiken den arenan där jag mest kan påverka utvecklingen för de frågor jag brinner för.
Sen finns de andra frågor som man ibland fundera om det är värt det. Att enskilda individer kan bli missnöjda med beslut man ta och utrycker sig på ett olämpligt sätt kan jag ta. Men när media vinklar artiklar på ett felaktigt sätt och utlämnar delar av information för få rubriker och man hängs ut och framstå som en idiot, detta gilla jag ej. Har efter en krönika i en tidningen som konsekvenser hände mig saker efteråt och tvingades mig för 4 år sedan vara i kontakt med polisen och kommunens säkerhetsanordare för diskutera min egen säkerhet.
Är de värt att bli uthängd av media när de utlämnar information till invånarna bara för att kunna vinklar artiklarna negativ.
- Posted using BlogPress from my iPhone
fredag 27 april 2018
Tillsammans kan vi skapa ett tryggare Lysekil
Vi socialdemokrater har i vårt valmanifest 2019-2022 tagit ställning till hur vi vill utveckla Lysekils kommun där bl a trygghetsfrågorna har fått en central roll.
Inför de närmaste fyra åren står vi inför utmaningen att skapa förutsättningar för att Lysekil skall vara en kommun som är trygg att leva och bo i.
Vi politiker tillsammans med övriga samhället har ett gemensamt ansvar för att skapa goda livsmiljöer för barn och unga. Offentlig sektor har möjligheter att påverka denna utveckling via barnomsorg och skola samt en meningsfull fritid. Vi måste också se till att vuxna personerna runt barnen och ungdomarna, framför allt föräldrarna, har förmåga att ta ansvar för och fånga upp de som är på fel väg.
Vi har idag både kompetent och engagerad personal i våra verksamheter för barn och unga som gör ett mycket bra arbete, både för insatser på dagtid och på fritid. Om vi till detta kopplar den ideella sektorn som med sin bredd och sitt engagemang kan fånga upp barns- och ungas intressen kan vi hitta en ny utvecklingsmodell för Lysekils kommun.
Lysekils politiker måste våga ta beslut för att se till att det finns resurser att fånga in denna utmaning för framtiden med fokus på barn och unga. För att bli framgångsrika i detta arbete kan det krävas omprioriteringar i budgeten.
En utveckling där innevånarna känner att man inte vågar röra sig fritt i Lysekil måste tas på stort allvar. Lysekils politiker kan inte själva lösa detta utan det sker endast genom bred samverkan och gemensamt ansvarstagande.
Vi socialdemokrater är beredda att ta ansvar och säger i vårt valmanifest:
- Vi vill att Lysekils kommun ska vara tryggt för alla. För oss går det före sänkta skatter.
- Vi vill därför fortsätta att främja olika insatser för en attraktiv och trygg miljö. Trygghet skapar framtidstro och sammanhållning.
- Vi vill fortsätta stödja och utveckla samarbetet med polisen genom tex ”Trygghetsvandring”.
Vi vill ha ökad polisiär närvaro.
Anders C Nilsson (S)
Gruppledare Utbildningsnämnden samt valledare för socialdemokraterna i Lysekil
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inför de närmaste fyra åren står vi inför utmaningen att skapa förutsättningar för att Lysekil skall vara en kommun som är trygg att leva och bo i.
Vi politiker tillsammans med övriga samhället har ett gemensamt ansvar för att skapa goda livsmiljöer för barn och unga. Offentlig sektor har möjligheter att påverka denna utveckling via barnomsorg och skola samt en meningsfull fritid. Vi måste också se till att vuxna personerna runt barnen och ungdomarna, framför allt föräldrarna, har förmåga att ta ansvar för och fånga upp de som är på fel väg.
Vi har idag både kompetent och engagerad personal i våra verksamheter för barn och unga som gör ett mycket bra arbete, både för insatser på dagtid och på fritid. Om vi till detta kopplar den ideella sektorn som med sin bredd och sitt engagemang kan fånga upp barns- och ungas intressen kan vi hitta en ny utvecklingsmodell för Lysekils kommun.
Lysekils politiker måste våga ta beslut för att se till att det finns resurser att fånga in denna utmaning för framtiden med fokus på barn och unga. För att bli framgångsrika i detta arbete kan det krävas omprioriteringar i budgeten.
En utveckling där innevånarna känner att man inte vågar röra sig fritt i Lysekil måste tas på stort allvar. Lysekils politiker kan inte själva lösa detta utan det sker endast genom bred samverkan och gemensamt ansvarstagande.
Vi socialdemokrater är beredda att ta ansvar och säger i vårt valmanifest:
- Vi vill att Lysekils kommun ska vara tryggt för alla. För oss går det före sänkta skatter.
- Vi vill därför fortsätta att främja olika insatser för en attraktiv och trygg miljö. Trygghet skapar framtidstro och sammanhållning.
- Vi vill fortsätta stödja och utveckla samarbetet med polisen genom tex ”Trygghetsvandring”.
Vi vill ha ökad polisiär närvaro.
Anders C Nilsson (S)
Gruppledare Utbildningsnämnden samt valledare för socialdemokraterna i Lysekil
- Posted using BlogPress from my iPhone
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)